Det första intrycket
1 Är det något som det ens går att säga att det finns sanningar kring? Eller är det bara en fråga om perspektiv och olika värderingar? Vetenskap, ideologi, värderingar, religion, sportresultat, händelseförlopp. Allt innehåller alla delar, så var noga och rimlig här.
2 Är det rimligt eller möjligt, det som påstås? Fundera på principer om rimligheter. Inte om du tror att det är sant, bara om det är möjligt eller ej. Och varför. På egen hand betyder inte möjligheter något alls, men tillsammans med allt annat är det ändå viktigt att ha reflekterat över. Fundera också över Ockhams rakhyvel här. Finns det en enklare förklaring eller valde jag en komplicerad? Isåfall, se nästa punkt tre.
3 Varför reagerade jag mot det? Är jag själv ett källkritiskt problem? Eller har jag faktiskt skäl att betvivla? All god källkritik börjar med självkritik. All.
Källornas kvalitet
4 Vilka är källorna till påståendet? Bara var något finns och vem som säger det kan i sig säga en del om sanningshalten. Vad är en god källa? Vad är en dålig källa? Och kan man ens påstå något om en källas kvalitet som är en objektiv sanning om hur bra den är?
5 Vad säger andra källor om samma sak? Dvs vad verkar vara den allmänna uppfattningen och vilka delar denna uppfattning eller har jag gjort ett snävt urval medvetet eller omedvetet? Jag själv kan, i mitt urval, mestadels ha visat på att jag brister starkt kring tredje punkten.
6 Betyder många källor att det är bra? Om flera källor delar en uppfattning är det ofta ett tecken på att något kan vara sant, men det behöver inte vara det. Hänvisar de alla egentligen till samma samma grundkälla? Dvs kan det vara samma källa till ett påstående och inte egentligen så många imponerande källor? Isåfall: Har alla dessa källor något mer gemensamt?
7 Har det någon betydelse vem som tror på något? Det sägs att fakta ska tala för sig självt. Men ibland känner man inte till alla fakta, de går kanske inte ens att få reda på. Mycket kan inte avgöras med majoritetstro eller en utbildning. Dvs fundera på punkt ett igen. Finns det en sanning som är möjlig att veta ens och vem kan isåfall tänkas ha den? Vet en präst egentligen mer om Gud finns än du själv? Vet en onkolog mer om cancer än din massör?
8 I vilket sällskap hamnar jag om jag känner att jag är osäker på vad som är sant eller ej? Experter kan ha fel, men är det rimligt att 99 experter har fel och 1 amatör har rätt? Fundera alltid på vem som tycker som du gör. Och deras motiv.
9 Follow the money – javisst – men följ då alla pengar och reflektera över det ordentligt. Tror du personen som ofta säger åt dig att vara skeptisk kring andras påståenden inte avlönas av någon? Eller tjänar pengar på att påstå clickbaitvänliga saker på t ex Youtube? Du kan aldrig säga att du är det minsta källkritisk, om du endast applicerar källkritik mot de källor du ogillar. Du faller du på de flesta punkter, men framförallt punkt tre ovan.
Tendenser
10 Vad kan jag se för tydliga åsikter och värderingar i det som påstås? Tydliga värderingar behöver dock ej betyda tydliga motiv. Det kan vara precis tvärtom: Att man vill vara ärlig. Men fundera om det finns något i det som kan göra att det ljugs. Falsk ärlighet är också alltid en sak att fundera över. Blir något lite mer sant för att någon är ärlig?
11 Vad kan jag ana mellan raderna? Kan jag belägga att det verkar finnas en tendens till att vilja påstå något? Om inte: Hur mycket ska min skepticism påverkas av att något inte övertygar mig eller känns orimligt? Här finns inget facit, men fundera alltid över vad det är som gnager. Om det är du själv eller källan som är problemet.
Språkets makt över sanningen
12 Retoriska lekar är kraftfulla vapen! Du kommer aldrig någonsin ångra dig att lära dig se skillnaden på ett sant och tråkigt argument, och ett snyggt, tilltalande men totalt osant argument. Retorik ett enormt ämne, men ett kraftfullt verktyg för att bli bättre på källkritik. Att styra diskussionen i den riktning man vill det ska hamna innebär att man kan övertyga människor som lutar i ens riktning att tycka att man faktiskt vann en debatt bara genom vad som i slutändan är tomma ord. I en källkritisk analys måste man kunna lära sig identifera saker så som appeal to emotion, härskartekniker, whataboutism osv.
13 Hur sjutton kan någon gå på det där som han säger? Försök förstå hur mycket en viss persons sätt att tala, kan få dig att tycka att det är sant och viktigt så förstår du varför. Talarens utstrålning och karisma. Talarens röst. Talarens framställan. Talarens utseende. Personens bakgrund. Och framförallt: Vem är det personen talar till och är min åsikt om personen universell? Det är kanske inte alls till mig det riktar sig. Om en person lyckas framställa sig som den som behåller lugnet, medan motståndaren annan blir mer rörig och emotionell på fel sätt, så kommer den personen vinna väldigt mycket mark hos vissa. På samma sätt kan en talare som är för kall och som inte kan ge kraft åt sina ord med känslor och skådespel, misslyckas nå fram till andra. Den tilltänkta publiken avgör metoden.
14 Bildens och musikens makt. Precis som ordlekar kan påverka hur du uppfattar sanningen i en text och precis som vem som säger något och hur de är som personer påverkar, så påverkar även andra saker din uppfattning om sanningshalten. Ibland omotiverat, men ibland motiverat. Vad gör den gråtmilda musiken där? Försöker man få mig att reagera mer kraftfullt? Varför är det en bild på en galet söt kattunge där? Och skulle en seriös forskare inte klara av att göra en bättre graf över sina data? Vilken reklamskapare eller propagandaskapare som helst kan berätta för dig om det audiovisuellas kraft över hur du uppfattar något.
15