AI, automatisering och framtidens arbetsmarknad

Det har blivit väldigt uppenbart på senare tid att AI kan göra allt jobbigt och tidskrävande jobb enklare i den kreativa världen. Allt från att harva fram långa texter till kod till både generisk bakgrundsmusik och grafiska produkter. Mängden jobb som kan komma att försvinna i framtiden är oöverskådligt om man därtill lägger in den allmänna automatiseringen som påbörjade för länge sedan. Vintern 2022 blev en ögonöppnare för hur fort det plötsligt kan gå med stora förändringar. Jo, jag vet, massor av textknåpare och illustratörer och folk som gör massproducerad musik åt allsköns produktioner tror fortfarande att de sitter säkert. Men det är önsketänkande. Och det är inte bara frågan om att “kvalitet överlever”. För då överskattar man nog sitt värde. Om du inte är Banksy, så kan du faktiskt inte vara säker på att du är så oersättlig. Det är på den nivån den här revolutionen ligger.

Just nu har allt dock gått så fort att det är svårt att överblicka. Kommersiella, politiska och juridiska aspekter kan komma att försena processens naturliga flöde. Om EU förbjuder X, ja då blir det såklart långsammare i allting. Men att stoppa AI med regler är lite som att stoppa vatten i en bäck med en skyffel. Du kommer i slutändan mest att plaska och skvätta.

Automatiseringen är redan här

Det här är ingen ny process. Det har pågått ett bra tag. Den stora skillnaden är att det nu är nya delar av samhället som drabbats. Och att de som drabbats är folk verksamma på internet, och därmed syns mycket.

Yrkeschafförer är redan ett yrke på väg bort eftersom i ärlighetens namn så kör människor rätt illa, medan AIs inte gör det, och har inte gjort det i över 10 år. “Jo, självkörande bilar har dödat någon”. Ja. Fast räknar du det i körda timmar så kör AIs säkrare än din gamla faster som var präst och körskolelärare. Mycket mycket säkrare. Det är oundvikligt att AIs kommer att ta över trafiken. Och ju fortare de kan ta över ALL trafik, dvs eliminera alla labila, rattfulla, korkade, tonsårsstinna förare, desto färre människor kommer att dö. Det är ett öppet mål för AI och den uppebara första linjen tillsammans med viss massproduktion i industrin. Robotar som gör enformiga moment har ju funnits rätt länge och i takt med att robotarna blir smidigare och AIn smartare så kommer de mer komplexa enformiga momenten i all massproduktion också kunna ersättas.

Och vad gäller enorma mängder enkel administration, att gå igenom folks skatter, skicka ut kallelser, organisera dokument och databaser så har vi redan idag massor av automatiserade system. Vi är verkligen redan här vad gäller automatisering.


Vad kan en AI enkelt göra?

Mycket kräver idag människor mest för att robotar inte kan göra det lika praktiskt enkelt som människor och skulle kosta enormt mycket att ens försöka tillverka som inte kan motiveras ännu, snarare än att det skulle bero på något unikt kognitivt som inte i teorin kan göras av en AI. Det är nämligen enklare att härma hjärnan ibland än kroppen. Åtminstone i alla yrken som kräver fysisk adaption konstant. Allt där du måste kunna improvisera fysiskt hela tiden. I repetitiva fysiska yrken är AI och robotar såklart enkla att skapa.

A.I kan redan idag ställa diagnoser medicinskt och med stor säkerhet. De kan styra kirurgiska ingrepp med stor säkerhet eftersom de inte skakar på handen eller hostar eller har problem med att styra en skalpell 0.0001 mm annorlunda vid behov.

De kan analysera forskningsresultat med stor säkerhet eftersom de utan att tröttna kan gå igenom enorma mängder data med en noggrannhet vi människor inte har och med tillgång till algoritmer för analys väldigt enkelt. Mycket av det som vi idag räknar som väldigt kvalificerade yrken handlar om teoretiska kunskaper och analys. Fält där en AI med tillgång till mänsklighetens samlade kunskaper, kan skina extra mycket.

Vad är AI:s svagheter?

Det mesta handlar bara om tid, snarare än något oöverkomligt innan en artificiell eller automatiserad lösning kan tänkas finnas och dominera inom ett teoretiskt fält. Och ofta är det mer en fråga om att enkla anpassningsbara fysiska moment är svåra att utföra för en A.I eller robot under dess kontroll än det riktigt komplexa kognitiva och analytiska. Att ställa en komplex cancerdiagnos är mycket enklare för en A.I än att tapetsera om ett rum. Mycket enklare. Så det som kommer räknas som “kvalificerad” arbetskraft i framtiden kommer mycket att handla om saker som många idag fnyser åt. En möbelsnickare som kan laga din farmors gamla stol. Det är något oerhört svårt att ersätta med en AI eller en robot.

Det är mycket enklare för en AI att analysera en ekonomisk prognos och ge förslag på affärsbeslut än det är för den att baka en pizza. Det är mycket enklare för den att köra världens största fartyg genom Suezkanalen än att vara en fysisk guide på en tur i fjällen. Det är mycket enklare för den att bli en psykolog som du kan ventilera dina problem med, än en fostrande förälder. För så fort något dels handlar om “bara” kunskap och variabler och dels inte kräver en massa anpassning för stunden hela tiden, så skiner den. Det praktiskt anpassningsbara kräver inte bara en extremt flexibel AI, den kräver också robotteknik vi inte alls har än. Det kommer säkert, men det är inte samma sak som att det kommer bli ekonomiskt motiverbart i en hast. Folk gillar också flexibilitet mycket. Snickaren som du anlitat för att bygga en veranda och som också bara hjälper dig extra i fem sekunder med att flytta undan en lastpall med plattor du hade, eller “känner någon som vill köpa plattorna” eller kommer på en lösning där sagda plattor kanske faktiskt kan spara dig pengar på ditt bygge är en versalitet som är väldigt svår att ersätta. En paragrafridande byggnormskorrekt robot som kommer hem till dig, som inte tar egna initiativ, inte vill ha en kopp kaffe och som du inte kan småprata fotbollen med kanske inte är det någon ens vill ha hem till sig.

För vi har ju det psykologiska med människor. Vi föredrar och kräver ofta det mänskliga mötet mer än vi tror. Det är faktiskt mycket svårare att ersätta det mänskliga mötet i sjukvårdssängen med sjuksköterskan som pratar en stund med dig, än det är med läkaren som ställer diagnosen. Inte omöjligt, men allt handlar om vem vi kräver det ska jämföras med. En ung problemdrabbad elev i ett klassrum som behöver det mänskliga mötet för att lära sig något och som idag inte alls kan lära sig något på egen hand digitalt, ja de lär behöva mentorsaspekten och den vuxna människan i oöverskådlig framtid. Där är det inte så enkelt som att “vi bygger en perfekt utlärningsalgoritm” så har vi löst det. En person som inte själv förstår det kan dock mycket väl tro att allt bara handlar om pedagogisk teori och metodik. 20 års mer eller mindre ganska misslyckad digitalisering av skolan har visat oss att det är rätt mycket vi inte tagit hänsyn till som ny teknik inte i en handvändning alls löser, hur ny den än är.

Det är alltså i de anpassningsbara och människomötande hantverken, vårdyrkena och de serviceyrkena som det kvalificerade kommer att finnas i framtiden med all säkerhet. Inte i det teoretiskt tunga.

Många sk enkla jobb är inte alls enkla. Många kvalificerade jobb är “bara” datahantering. Men vad en AI i en robot kan göra om 100 år, det kan du nog själv gissa kommer att bli det mesta som du och jag kan idag.

Basinkomster och automatisering

Det finns ett gigantiskt olöst problem med vad en ökad automatisering av samhället, då inklusive A.I. ska leda till ekonomiskt. Idag är det inget enormt problem, även om jobb försvunnit i massproduktion till robotar under många årtionden redan. Teknik har ju faktiskt gjort att jobb försvunnit genom hela historien, men nog har det accelererat på sistone.  Mycket för att där har samhället haft gott om tid att anpassa sig ofta men nu sker saker mycket snabbare. Jag säger inte det för att ringakta alla som blivit arbetslösa på så sätt, jag bara menar att AI-revolutionen vi ser just nu faktiskt kan få det att blekna i jämförelse.

Och folk har så märkligt naiva svar på allting. “Nu får folk tid över att göra roliga saker istället”. Hur ska folk kunna ägna sig åt något kreativt om de inte längre kan arbeta och tjäna pengar? OpenAI har som jag har förstått det tillsatt en liten think tank för att lösa detta med basinkomst i ett samhälle där mängder av arbeten försvinner och en uppsjö till tänkare världen över har funderat på det här problemet ganska länge. Basinkomst på något sätt är ett uppenbart måste, men det är lättare sagt än gjort. För det är inte bara att säga att AIn nu kan göra allt jobbigt och människor allt kul utan att ta hänsyn till dinosaurien i rummet som just är folks blotta överlevnad och att vi lever i en kommersiell värld där lön hänger samman med produktion och nytta.

Lägg därtill att för många människor är det enformiga och slitsamma något de uppskattar. Alla när inte på en outsläppt trädgårdspåtare, keramikdrejare eller soffliggare som kan läsa böcker hela dagarna i sitt inre. Många vill göra saker som är “slitsamma”. Annars mår de dåligt. Du kan inte bara ändra människors natur med dig själv som mall. Jag som en automatiseringsförespråkare förstår allt det där, och vill att processen ska ta hänsyn till det. Jag har dock ännu inga säkra svar, men jag är rätt säker på att någon form av basinkomst kommer att bli nödvändig, för annars får vi ett samhälle med enormt utanförskap och klyftor.

Det här är något som många fler smarta människor med makt att påverka borde ägna mycket mer tid åt att fundera kring. Istället för kortsiktiga kvartalsrapporter eller valfloskler kring oviktiga frågor i nästa politiska val. Dvs mer proaktivt beteende istället för reaktivt. Eftersom reaktiva beteenden tenderar att bli idiotiska, meningslösa eller direkt farliga.