“Världen gick inte under denna gången heller.”
Ungefär så där slår många av oss för bröstet efter att en storm blåst upp och av. Och har vi tur är det exakt så det kommer att låta efter COVID-19. Och det får vi ju hoppas!
“Saker blev inte så allvarliga som vissa befarade i antalet smittade och döda. Alla agerade väldigt mycket och hysteriskt. Och det var väl det jag trodde.”
Det är lätt att låta efterklok bland upprörda emotionella röster. Men förvånansvärt ofta är de som gör det allt annat än efterkloka. De missar nämligen helt poängen att det just för att folk agerade utöver det vanliga och att man gjorde extraordinära insatser och ropade högt som det hände saker och faran kunde blåsas av.
COVID-19 kommer inte att försvinna för att folk rullar tummarna och säger att läget är lugnt och att svält och vanlig influensa är värre.
COVID-19 försvinner för att folk agerar. Du och jag. För att vi fattar smartare beslut eller att myndigheter tvingar dig fatta dem med div förbud och uppmaningar.
WHO säger t ex att anledningen till att antalet insjuknade just nu i skrivande stund sjunker i Kina (ingen annanstans) beror just på att Kina som nation agerat med emfas med extraordinära åtgärder kring isolation och intervjuer av alla smittade. Kina är ett kontrollerande land och vidrigt på många sätt, men det går inte att förneka att de också kan agera. Göra först, fråga sen. Det har sina fördelar i en katastrof att inte behöva avvakta och fråga om lov.
Och det där är ju ett problem. När är det dags att agera? När kommer du stå där och skämmas och utpekas som hysterisk för att du sa eller hävdade något, och när kommer alla betrakta dig som den ende som var klok och såg faran?
När man har facit i hand. Efteråt, såklart. När saker innehåller okända variabler går det aldrig helt att förutse hur ett förlopp kommer gå. Då är allt man har intuition och spekulation. Förhoppningsvis kvalificerad sådan baserad på den data man har och inget annat.
I fallet med COVID-19 har vi massor av data. Obehagliga sådana, där slutsumman kan landa på över 100 miljoner döda och utslagna ekonomier. Alltså en kris för världen som vi inte sett i modern tid sedan andra världskrigets dagar. Och då har vi inte ens funderat på efterdyningarna.
Vi kan också ha att göra med okända variabler som påverkar allt i en mycket bättre riktning. T ex att folk agerar så smart att vi hinner få fram vaccin och antivirala medler mot sjukdomen innan den får fäste. Det vet vi inte.
Men det finns en kär sak att luta sig åt som är avsevärt mycket bättre än att göra haltande jämförelser med antalet döda per dag i svält och vanlig influensa och det är att tänka med försiktighetsprincipen. Det är nästan utan undantag alltid mycket bättre att göra för mycket än för lite. Inte minst när så mycket står på spel enligt de variabler vi sitter på i skrivande stund. Fast då gäller det såklart att förstå dessa variabler. Vilket skrämmande många inte gör. T ex varför det haltar att jämföra influensa med COVID-19. För att det ena är en känd sjukdom med färdiga siffror per år. Det andra är en okänd sjukdom med okända siffror per år. Men de siffror vi väl har visar att COVID-19 sprids mycket fortare och värre och är dödligare per andel smittad än influensan.
Du har hursomhelst föga nytta av att tänka tanken att det är dags att köpa en brandsläckare när ditt hus brinner. Du köper den i “onödan” för att ha till hands när den behövs. Lite så funkar allt arbete med hälsa och katastrof. Förebyggande.
Du ska agera “överdrivet” för att undvika att ha agerat för lite. Det är bättre att torka av en ren operationsbänk på sjukhuset en gång för mycket, än en gång för lite. Det är bättre att äta vitaminer innan du får näringsbrist än efter. Dvs tänka: Better safe than sorry.
Att hävda att ett kraftfullt agerande som får negativa konsekvenser för t ex ekonomin (stängda mässor, idrottshallar, skolor, flyglinjer osv) är VÄRRE än konsekvenserna av en värld där COVID-19 helt dominerar är ett mycket kortsiktig och navelskådande synsätt. Ja, agerandet nu kostar. Men att inte agera kan med största sannolikhet enligt världens experter kosta fantastiskt mycket mer i både liv och pengar.
Jag kan göra tusentals till liknelser på varför försiktighetsprincipen alltid är att föredra och varför man alltid måste tänka ett steg längre än vad som är uppenbart i stundens ögonblick.
Men jag tror och hoppas du förstår nu. Ja, det kommer finnas en uppsjö av tillfällen då det ropas varg i vad som till synes var helt i onödan. Och risken finns att folk också slutar lyssna om det ropas för ofta. Det är lite av en paradox med just vargropandet att du faktiskt måste lyssna varje gång. För det är sällan så praktiskt att vargen kommer första gången när du reagerar som mest. Och när vargen då är ett virus, som inte ens världens främsta tänkare och experter helt kan förutse utkomsten kring, då är det bara så jävligt att du kan få riskera höra det i onödan och tvingas höra om det fler ggr under din livstid (jag har fått höra om H1N1, SARS, MERS, Ebola och Svininfluensan tex).
Och att det ligger på dig, som “efterklok” att inse att det här är en paradox man får dras med. För alternativet, att ingen ropar alls när det är något uppenbart livsfarligt på gång, är nämligen att vi alltid får katastrofer av allt som är farligt.
Jag vill med rätt stor säkerhet påstå att det är precis lika enfaldigt som att springa till affären för att köpa en brandsläckare när huset redan brinner. Du KAN hinna och släcka huset, men det smarta vore att ha haft en redan eller hur?