Artificiell generell intelligens i GPT5?

Generell Artificiell Intelligens
Det talas om generell intelligens i GPT5. Det är antagligen hype och missbruk av ordet för att skapa buzz. Eller rättare sagt, jag hoppas det är hype i klass med hur GPT4 promotades med enorm överdrift kring teknisk förmåga kontra vad den faktiskt kunde göra som färdig konsumentprodukt. Är GPT4 fantastisk i jämförelse med GPT3.5? Typ ”100 gaziljoner mer” så som diagrammen om connections visade? Kanske under ytan, men det märks inte alls utåt i de proportionerna som folk använder orden.

I ordets rätta bemärkelse kring vad generell intelligens är så är artificiell generell intelligens (AGI) ganska mycket mer än en chatbot som kan ta emot instruktioner och spotta ut resultat. Steget från GPT4 till 5 skulle behöva vara enormt om det ens var i närheten av sant att GPT 5 når AGI. Egentligen kräver begreppet t om självmedvetenhet. Men snällt sagt kan man reducera det till förmågan att kunna utföra och svara på allting så som en människa kan.

Annars, om de börjar närma sig AGI, finns det skäl att börja ställa krav på en rad etiska diskussioner på OpenAI och konkurrenternas motsvarigheter. Inte minst kring öppenhet och kod. Det är nämligen lite av ett skämt att OpenAI heter som de heter, med tanke på att de är allt annat än open source.

En paus har föreslagits av en rad IT-profiler. Jag vet inte vad det skulle tjäna till. Jag föreslår snarast ett krav på öppenhet. Eller åtminstone att politiker och makthavare uppmärksammar det och diskuterar fenomenet som något ytterst konkret som kommer påverka oss på många olika sätt.

Men nej, de är mer intresserade av att påtvinga mänskligheten mer övervakning där det inte alls behövs så som t ex den orwellska vidrigheten chatcontrol, som är bland de minst genomtänkta sakerna som EU tänkt ut under den populistiska snuttefilsförevändningen ”säkerhet”. Jag vet att EU tittar på strategier kring AI och regleringar, men de ligger hopplöst efter verkligheten. Så tyvärr ser det mest ut som politiker är intresserade av att sila jätteläskiga mygg och svälja enorma, men tydligen helt osynliga kameler.

Och det handlar inte alls bara om vad som förhoppningsvis bara är science fictionmässig oro kring AI, utan även om den ytterst konkreta rättviseproblematiken med att vi ser en påtaglig monopolisering av vad som potentiellt lär bli århundradets viktigaste utveckling. Kommer världens IT och informationshantering hamna helt i händerna på ett företag? Var inte Googles sökmotormonopol illa nog?

Makt och retorik i intervjuer

Tribunal
Det här är inget jämlikt upplägg för en intervju. Men filmningen och kameravinkeln kan ge skenet av att det t om skulle vara Janne som hade övertaget.

I en traditionell rättegång av anglosaxisk modell sitter domaren och juryn på en hög plats och tornar över rättssalen. Det här är samma princip som man använder med en tron som en regent i historisk tid. Höjd ger makt.

Och det är samma princip bakom många liknande upplägg av förhör och auktoritära situationer överlag. Det handlar alltså om att äga rummet och bara med placeringar och upplägg ha ett övertag över alla andra i detta rum.

Det är i vissa sammanhang svårt att undvika och i vissa sammanhang fullt rimligt.

Det är fullt rimligt att utnyttja det psykologiska i en rättssal eller tribunal. För att någon ska bestämma över en annan människa som kanske begått ett brott. För att ge domaren auktoritet med sin blotta närvaro. Det är också rimligt i andra typer av förhör och tribunaler. Kraftfull symbolik som påverkar de flesta av oss.

Det är också en oundviklig konsekvens av en del andra kontexter. T ex en disputation där en student ska presentera sin avhandling och få den betygsatt av en liten grupp auktoriteter. Helt enkelt för att det är ett måste rent praktiskt. Men de flesta som varit med om det eller liknande kan nog vittna om nervositeten det ger. Något som överlag nog har minskat på senare decennier med mer demokratiska och informella presentationer. Men det är inte länge sedan alls som en disputation kunde gå till på det sättet att en ensam ung doktorand fick stå inför en lång rad tunga auktoriteter som bedömde vad som sades. Idag sker det mer som en presentation av ett arbete och är på så sätt både bättre mer praktiskt och definitivt mindre auktoritärt i upplägget.

I pressammanhang vet man mycket väl om hur placeringar av folk och vilka de ställs emot kan kännas och effekten det har. Åtminstone om man är utbildad journalist. Att en person som är 1.50 m intervjuas av någon som är 2 meter ger en helt annan bild och även respons än en mer jämlik längd. Det här går att utnyttja om man är illvillig.

Så om vi börjar där, i att vi faktiskt vet väldigt mycket om psykologin och makten rummet har över en diskussion, är det totalt ofattbart att någon producent tycker att det vi ser i Janne Andersson-intervjun är ett bra upplägg för en bra intervju.

Att stå inför en tribunal av journalister och skrivbordsexperter som därtill ganska omgående gnäller på dina beslut, även när allt gått bra, det är ett perfekt recept för att en intervju aldrig någonsin skulle kunna leda någonstans positivt. Stämningen var bokstavligt talad dålig redan innan det ens börjat.

Misstag kan ske. Och man kanske på riktigt ”såg på det hela på ett annat sätt”.

Men det riktigt beklämmande är att Viaplay på inga sätt alls verkar vilja se sin del av problemet nu när det påtalats. Inte nog med det, så har stora portioner av Sverige hängt med på fjädrar-och-tjära-tåget mot Janne. Det sociala-mediedrevet, ivrigt påeldat av kollegor och vänner till Bojan är obehagligt att se. Kollegial solidaritet i all ära, men ibland behöver man faktiskt säga till en kollega.

Janne bad fö omgående om ursäkt för sin del. Var är ursäkten från Bojan och Viaplay?

Janne är inte oskyldig till tjafset. Han reagerar hårt och raljant i intervjun. Men är allt annat än huvudskurken som ska bära bördan. Denna huvudskurk är uppenbart Bojan som fulintervjuar, och är minst lika upprörd och därtill då som sagt hela det vansinnigt otrevliga tribunalliknande upplägget för en intervju.

En slipad politiker, medialt tränad, hade inte trivts att stå där ens mot 4 journalister bakom en pulpetliknande möbel. Varför skulle då Janne göra det?  En fotbollstränare? Jag vill här rikta ett kollektivt ”skärp er” till både Bojan och hans ivrigaste fans. Ni behöver kollektivt en lektion i bra intervjuteknik och god pressetik.

Att inte vara medialt tränad och tappa humöret

Förbundskaptenens irriterade reaktion i en intervju är ett rätt bra och uppfriskande exempel på att alla personer som journalister möter inte är inställsamma politiker som är medialt tränade och heller kanske inte ska *behöva* vara det.

Och att detta behöver uppenbarligen landets journalister och expertkommentatorer tänka på lite mer. Det är ju *deras* jobb att känna till hur kommunikation fungerar nämligen.

Jag tänker ofta på det i program där journalister konfronterar olika personer i maktposition. Att ofta blir det dålig stämning och man gör i princip bort folk som inte behärskar att få en kamera i ansiktet. Då, någonstans känner jag alltid att det kvittar lite vad den här personen gjort. Det vi ser när Aschberg eller Josefsson trycker upp en kamera i ansiktet på någon VD på en elfirma i Rövhult som inte betalat sin skatt på 250 år blir ett arrangerat övertramp mer än något som kan kallas samhällsnytta eller allmänintresse.

Lite av den känslan får jag när journalister sätter tränare och idrottare i ett hörn. Det här är inte folk som utbildats i att tampas med er.

En viktig aspekt av det hela som hände igår är känslan av att bli trängd. Det är irriterande nog att behöva försvara beslut till en skrivbordsgeneral vid sinlinjen, det ska man kanske behöva tåla göra till viss del som förbundskapten.

Desto värre blir det onekligen om de är 4 mot 1, likt en tribunal, och som därtill trycker en kamera i ansiktet. Den maktsituationen påminner mest om härskarteknik. Hur tänkte man där?

Sånt upplägg gör man medvetet mot en politiker som supit bort folks pengar på spa.

Inte mot en fotbollstränare. Jag tror snarast vi behöver folkträna media ibland.

Sökmotorvänlig design: 10 viktiga punkter

Att skapa sökmotorvänlig design är avgörande för att säkerställa att din webbplats får den uppmärksamhet du vill att den ska få. Genom att optimera din design för sökmotorer som Google, Bing och Yahoo kan du förbättra din webbplats synlighet och ranking, vilket resulterar i ökad trafik och konverteringar. I den här artikeln kommer jag att gå igenom tio grundläggande riktlinjer och principer för att skapa en sökmotorvänlig webbplats. Det här är också en vettig princip att utgå ifrån även om du bara har människors upplevelser och åsikter i ditt fokus.

1. Strukturerad och tydlig navigering

En tydlig och logisk navigationsstruktur gör det enklare för sökmotorer att förstå och indexera din webbplats. Se till att använda beskrivande text för länkarna i din navigationsmeny och använd enkla, men effektiva hierarkier för att organisera dina sidor. En viktig detalj är att t ex ha en korrekt robots.txt-fil. Läs mer här om det.

2. Användning av semantisk HTML

Semantisk HTML innebär att du använder HTML-element för att beskriva innehållet på din webbplats på ett meningsfullt sätt. Genom att använda semantiska element som header, nav, main, article och footer kan du göra det enklare för sökmotorer att förstå strukturen på din webbplats och därmed förbättra din sökmotoroptimering.

3. Skapa unikt och värdefullt innehåll

Sökmotorer belönar webbplatser som erbjuder unikt och värdefullt innehåll. Se till att ditt innehåll är relevant, välskrivet och engagerande för att locka både besökare och sökmotorer. Nyckelord är viktiga, men överdriven nyckelordsanvändning kan göra mer skada än nytta. Fokusera på att skapa innehåll som är användbart och intressant för dina besökare. Det finns även många fler variabler här som du bör känna till. Läs mer här.

4. Mobilanpassning

En mobilanpassad webbplats är en som fungerar lika bra på både datorer och mobila enheter. Eftersom allt fler användare surfar på webben med sina smartphones och surfplattor är det viktigt att din webbplats ser bra ut och fungerar korrekt på alla enheter. Google straffar webbplatser som inte är mobilvänliga, så se till att din webbplats är responsiv och anpassar sig efter olika skärmstorlekar.

5. Snabb laddningstid

Sökmotorer värderar webbplatser som laddas snabbt och erbjuder en bra användarupplevelse. För att förbättra din webbplats laddningstid, optimera dina bilder, använda effektiv kodning och överväg att använda en CDN (Content Delivery Network) för att snabba upp leveransen av ditt innehåll. En sida som Googles PageSpeed Insights ger dig ofta tydliga indikationer på vad det är som inte gör att din sida är så snabb som den borde vara.

6. Använda metadata och sökmotoroptimerade URL:er

Metadata, såsom titeltaggar och metabeskrivningar, hjälper sökmotorer att förstå vad dina sidor handlar om och kan förbättra din synlighet i sökresultaten. Se till att varje sida på din webbplats har en unik titel och en relevant metabeskrivning som innehåller dina viktigaste nyckelord. Dessutom bör du använda sökmotoroptimerade URL:er som är korta, beskrivande och innehåller relevanta nyckelord.

7. Användning av header-taggar

Header-taggar (H1, H2, H3, etc.) hjälper sökmotorer att förstå strukturen i ditt innehåll och vilka delar som är viktigast. Använd header-taggar på ett konsekvent sätt för att organisera och strukturera ditt innehåll. Se till att inkludera relevanta nyckelord i dina header-taggar utan att överdriva eller manipulera sökmotorerna.

8. Skapa interna och externa länkar

Internt länkande hjälper sökmotorer att förstå relationen mellan sidorna på din webbplats och att indexera dem effektivt. Externa länkar, å andra sidan, visar sökmotorerna att din webbplats är en trovärdig och relevant källa inom din bransch. Använd både interna och externa länkar på ett strategiskt sätt för att förbättra din sökmotoroptimering och användarupplevelse.

9. Sökordsforskning och planering

För att skapa en sökmotorvänlig design är det viktigt att förstå vilka sökord och fraser som dina potentiella besökare använder. Genom att utföra sökordsforskning kan du identifiera de mest relevanta och konkurrenskraftiga sökorden för din bransch och använda dem på ett strategiskt sätt i ditt innehåll och din design. Nyckelord kan dock vara svårt att få till på ett bra sätt i en text och det finns mycket som Google belönar och straffar som ändras vad gäller frekvens och upprepning av viktiga nyckelord. Håll dig alltid uppdaterad eller anlita ett proffs.

10. Övervaka och optimera

Sökmotoroptimering är en ständigt pågående process. Det som fungerade vid lansering kan vara inaktuellt och direkt olämpligt 5 år senare. Övervaka din webbplats prestanda, trafik och ranking regelbundet för att identifiera områden där förbättringar kan göras. Använd verktyg som Google Analytics och Google Search Console för att samla in och analysera data, och var beredd att göra ändringar och optimeringar för att förbättra din webbplats sökmotorvänlighet.

Genom att följa dessa grundläggande riktlinjer kan du skapa en sökmotorvänlig webbplats som lockar både besökare och sökmotorer. Kom ihåg att sökmotoroptimering är en långsiktig strategi som kräver tid och engagemang, men resultaten är väl värda ansträngningen.

Det där med att vara gammal på arbetsmarknaden

Ett av skälen som framförs under ytan kring varför arbetsgivare hellre väljer en ung framför en äldre person för ett jobb sägs vara för att man är inte vill satsa på någon som är 50 för att den kanske inte ”har så många år kvar” att ge företaget innan pensionen. Bortsett de 15+ åren då som man har kvar…

Jo, för de flesta som är 20 stannar kvar på företaget fram till pensionen eller? Händer något sådant utanför den gamla bruksortsindustrin numera ens? Jag har personligen en gammal klasskamrat som arbetat kvar på samma ställe sedan gymnasietiden. Men så är han också någon slags chef rätt högt upp idag. Men jag känner verkligen ingen annan som jobbar kvar på samma ställe idag, närmre 50, som de jobbade på när de var omkring 20.

Är det inte ganska precis exakt tvärtom alltså? Är inte unga personer som ännu inte bildat familj och bestämt sig för vad de vill satsa på en *betydligt* sämre investering på sikt rent statistiskt? Jag får intrycket av att många i åldern 20-40 byter jobb 5-6 ggr per årtionde. Och att det är först därefter som man snarast söker efter en stabil trygg position.

Det här skriver jag heller inte för att dissa 20-åringar på arbetsmarknaden. Utan bara för att påpeka att just detta argumentet mot äldre inte alls är rimligt. Jag tycker att folk ska byta och utvecklas precis så som de själva vill och känner att de behöver.

#ålderism #ageism #åldersdiskriminering

Skapa ett CV med hjälp av ChatGPT

Introduktion

Denna guide kommer att visa dig hur du använder ChatGPT för att skapa ett CV från början till slut. Vi går igenom varje steg i processen och hur ChatGPT kan hjälpa dig att skapa ett professionellt och konkurrensmässigt CV. Under hela processens gång är det bra om du har ett tomt arbetsdokument öppet i din textredigerare (t ex Word eller Google Docs) där du sparar undan allt du vill ha. ChatGPT har ingen egen funktion för att skapa ett dokument av olika delar som fungerar felfritt och ibland kraschar också ChatGPT mitt i arbetet. Så du gör bäst i att använda copy-paste, hellre för mycket än för lite. 

Vad är ett CV?

Det här är inte en så självklar fråga som man kanske kan tro. Moderna CV i Sverige motsvarar oftast det amerikaner kallar “resumé” och den ska aldrig vara på mer än 1-2 sidor med den senaste och mest relevanta informationen. Dvs du ska inte låta ditt sommarjobb från 1994 ta lika mycket plats som det du jobbat med nyligen. Du kan givetvis bifoga ett komplett CV på många fler sidor eller hänvisa till det på ett annat ställe (LinkedIn är perfekt för detta ändamål). Sök gärna på nätet för inspiration på hur du vill att ditt CV ska se ut rent grafiskt innan du börjar med innehållet. Så att du vet att du får plats med den text du tänkt dig.

Steg 1: Förbered ditt innehåll

Samla all relevant information om dig själv och din professionella erfarenhet. Detta inkluderar utbildning, arbetslivserfarenhet, färdigheter, språkkunskaper, certifikat och eventuella utmärkelser.

Steg 2: Logga in på ChatGPT

Besök OpenAI:s webbplats eller en plattform som använder ChatGPT och logga in med dina inloggningsuppgifter. Om du inte redan har ett konto, registrera dig och följ instruktionerna för att komma igång.

Steg 3: Starta en ny konversation

När du är inloggad, starta en ny konversation med ChatGPT. Börja med att beskriva din situation och att du vill skapa ett CV. Ange din önskade struktur (kronologisk, funktionell eller kombinerad) och den typ av jobb du söker. ChatGPT kommer att svara med frågor och förslag för att hjälpa dig att börja bygga ditt CV. Du kan även experimentera med att be ChatGPT svara dig eller skriva om text som om den vore expert inom olika fält (t ex expert på CV, layout) eller i en viss stil (formell, akademisk, ekonomer, enkelt osv).

Steg 4: Skapa en personlig profil

Be ChatGPT att hjälpa dig skapa en personlig profil. Skriv en kort sammanfattning av dina kvalifikationer, erfarenheter och mål, och be AI:n att förbättra och föreslå ändringar. Tänk på att vara specifik och tydlig med dina förväntningar.

Steg 5: Lägg till utbildning och arbetslivserfarenhet

Använd informationen du samlade i steg 1 för att be ChatGPT att formulera dina utbildnings- och arbetslivserfarenheter. Var noga med att inkludera namn på institutioner och företag, roller, tidsperioder, ansvarsområden och prestationer. Chatta fram och tillbaka med AI:n tills du är nöjd med hur dessa avsnitt ser ut.

Steg 6: Lägg till färdigheter, språk och certifikat

Beskriv dina färdigheter, språkkunskaper och certifikat för ChatGPT och be den formulera dessa avsnitt på ett professionellt sätt. AI:n kommer att hjälpa dig att välja lämpliga ord och formuleringar för att göra ditt CV mer effektivt.

Steg 7: Anpassa ditt CV för varje ansökan

Be ChatGPT om förslag på hur du kan anpassa ditt CV för att bättre matcha arbetsgivarens krav och förväntningar. Diskutera specifika jobbannonser med AI:n och be om hjälp med att justera ditt CV för att passa varje position.

Steg 8: Kontrollera formatering och grammatik

När du har lagt till all relevant information i ditt CV, be ChatGPT att granska formateringen och grammatiken. AI:n kommer att föreslå förbättringar för att göra ditt CV mer lättläst och professionellt. Detta inkluderar att justera typsnitt, storlek, rubriker och designelement.

Steg 9: Lägg till ett ansökningsbrev (valfritt)

Om du också vill skapa ett ansökningsbrev, beskriv jobbet du ansöker till och be ChatGPT att hjälpa dig att formulera ett engagerande och personligt brev. AI:n kommer att guida dig genom att skapa en inledning, diskutera dina kvalifikationer och erfarenheter samt avsluta brevet med en stark avslutning.

Steg 10: Granska och justera

När ditt CV och eventuellt ansökningsbrev är klart, gå igenom det noggrant och kontrollera att all information är korrekt och relevant. Om du hittar några områden som behöver förbättring, diskutera dem med ChatGPT och be om ytterligare förslag och ändringar.

Steg 11: Spara ditt CV och bearbeta klart det i ordbehandlare

När du är nöjd med ditt CV, kopiera över texten i ditt dokument i t ex Word eller Google Docs.  Spara den färdiga filen på din dator (eller i molnet för enkel åtkomst). Du kan nu korrigera layout och formatering utifrån ditt önskemål. Det finns en uppsjö sidor på nätet som kan ge dig inspiration på vilken layout du vill använda dig av. Här är en med moderna mallar.

Steg 12: Skicka in ditt CV

Nu när ditt CV är klart, är det dags att skicka det till potentiella arbetsgivare. Använd ditt anpassade CV och ansökningsbrev (om tillämpligt) för att ansöka om jobb som matchar dina kvalifikationer och intressen.

Slutsats

Att använda ChatGPT för att skapa ditt CV kan göra processen enklare och mer effektiv om du använder det på rätt sätt. Genom att följa denna steg-för-steg-guide kan du dra nytta av AI:ns förmåga att skapa professionella och engagerande CV och ansökningsbrev eller bara få välbehövlig inspiration till nya uttryckssätt. Lycka till med din jobbsökning!

 

De, dem eller dom

Jag är av uppfattningen att folk rimligen bör få använda de ord som de vill använda, bara så länge det är korrekt där tydlighet finns och/eller begripligt där otydlighet finns. Jag är också någon som överlag uppskattar att språket berikas med nya ord och uttryck. Jag är mycket mer språkliberal än en språkpolis helt enkelt.

Det innebär att jag inte alls har något problem med att folk använder ordet ”dom”. Jag använder det själv ibland. Men inte så jätteofta, eftersom jag på riktigt tycker att det ordet kan vara svårare att använda än de och dem i en del situationer där man vill vara tydlig.

Men är det något jag överlag inte uppskattar så är det påtvingad reduktion av språket utifrån märkliga ideologiska ideal. Lägg till hur mycket du vill, men att uppmana till att ta bort något är inget du bör syssla med om du värnar om folk. Låt saker självdö för all del (det är sorgligt nog i många fall), men sitt inte vid sidlinjen och aktivt heja på när det sker under någon förevändning att det som sker är naturligt och hjälper folk. För det är vare sig naturligt då eller hjälper folk.

Eller konkret förklarat: Använd ”dom” om du vill och behärskar korrekt, men uppmuntra eller tvinga ingen annan att göra det på något sätt, vare sig aktivt i undervisning eller passivt med ”rekommendationer”. För det är reduktionism av språket att ersätta behövd komplexitet med ”förenkling” och det gör oss fattigare. Och du kommer att göra göra jättemånga människor en björntjänst där de får svårt att tolka betydelser som andra förstår. Du förstärker endast klasskillnaderna.

Och det är så onödigt, eftersom det i de absolut allra flesta exempel är jätteenkelt att lära sig skillnaden mellan de och dem.

Två minnesregler som oftast funkar

Regel ett:

Om det inleder meningen är det ”de”. Om det avslutar är det ”dem”.

De var jätteglada över vinsten i bandymatchen” och ”Vinsten i bandyn betydde jättemycket för dem.”

Det är först när vi lägger till ”som” som det kan bli svårare. ”De som vann i bandyn blev jätteglada och ”dem som vann i bandyn blev jätteglada” är bägge korrekt även om vissa skulle hävda motsatsen. Men kan du undvika ”som” i det du skriver, så behöver du inte fundera mer över det. Men ofta fungerar både ”de/dem” och dom vid ett som. Men mer om det längre ner.

Regel två.

De = Jag

Dem = Mig

Jag (de) ska ge bollen till oss

Mig (dem) ska ge bollen till oss

Bara den första är korrekt som du kan se när du byter ut de och dem mot jag och mig. Det är mycket svårare att missa det nu för de flesta människors språkögon. Ingen säger mig ska ge bollen till oss.

Då är ju ”dom” enklare?

Om du tycker att ”men om vi istället då bara använder ”dom” som slipper vi ju undra. ”Dom ska ge bollen till oss” är ju korrekt. Japp, det är helt korrekt. Men det blir snabbt otydligt om vi ändrar meningen lite och använder oss av ”dom” istället för de och dem.

”Dom ska ge bollen till dom”

Vem är vem i den meningen? Det är en typisk talspråksmening utan kontext. Begriplig för de som diskuterade något, men absolut inte i skrift.

Är det någon grupp av personer som ger sig själva eller till någon annan? Och handlar det om en grupp människor rent allmänt eller en specifik grupp? Frågorna kan hopa sig snabbt utan kontext. Kontext är alltid viktigt för all språklig förståelse, men blir ännu viktigare i en dom-reforms-värld. Och det tycker jag personligen är oerhört onödigt. Var det inte för att förenkla saker och ting som vi skulle skriva ”dom”?

Det här med talspråk och skriftspråk

Varför behöver vi de och dem? För språkliga nyansers skull och för att delvis lätta på behovet av kontexter en smula. Du har en utmärkt diskussion här om hur svår det kan vara i en rent formell grammatisk kontext kring skriftspråk, inte minst kring de gånger de/dem/dom följs av ett jobbigt ”som”. Börja läs den innan du fortsätter här.

I svenskan har vi subjekt (de som utför en handling, oftast personer) och objekt (föremålet för handlingen, ibland personer). I många lägen är detta inte inte alls komplicerat och det är ganska tydligt vad som är vad även om man skriver dom. Men inte i alla lägen. Framförallt inte i texter av mer vardaglig karaktär där man skriver som man talar med underförstådda kontexter som kan gå förlorade. När vi skriver i diskussion med folk t ex. Eller återger vad någon har sagt. Talad dialog är en mardröm med ”dom”. Då behövs en rad hakparanteser [förklarande ord] för att förklara vad eller vem som åsyftas och texten blir snabbt både ful och riskerar bli otydlig.

”Dom som vill ha dom i sin paj, kan ju få det.”

Vem vill ha vad? Osäkert. ”De som vill ha dem i sin paj, kan ju få det” gör det lite tydligare om vi har en kontext där vi vet vad eller vem som var objekt och subjekt. Givetvis är Dom som vill ha gröna äpplen i sin paj ännu tydligare så att vi kan utesluta att det handlar om personer som vill ha personer i pajen på en kannibalträff, men så fungerar inte talspråk alltid. Och det kvarstår en fråga kring det inledande ”dom”.

Och när talspråk ska återges i skrift, så blir det antingen förfalskat om man skriver om, svårläst med hakparanteser som riskerar att faktiskt vara fel, eller åtminstone styltigt (för så tydligt kring subjekt och objekt talar faktiskt ingen).

Om du tvekar mellan de som och dem som tänk att ”dem som” är mer formellt, ”de som” är mer informellt. Eller använd för all del ”dom som”. Ingen av sätten är dock 100% oproblematiska. Allra minst ”dom som”. Ingen av sätten är i regel heller helt fel. Men läs guiden jag länkade till ovan, som sagt, den ger dig fler instrument här. Den här kommentaren från mig var mest att visa hur övergången mellan talat språk och skrift, öppnar för nya missförstånd kring de och dem vad gäller objekt och subjekt.

Det är inte helt enkelt men du kan heller sällan göra direkta fel. Men bli heller inte förvånad om någon misstolkar det du skriver, för det kan absolut bli otydligt. Och har du möjligheten att styra vad du skriver – skriv om allt så att det finns en förklarande kontext. Ingen roas av språkliga otydligheter för otydligheternas egen skull.

Är det ändå inte bara elitism att insistera att folk ska lära sig detta? Lite av en klassmarkör?

Är det inte snarast nedlåtande uppdelning att hävda att folk av viss uppväxt och härkomst inte skulle kunna lära sig detta frågar jag istället? ”Jaha, så du är fattig invandrare utan akademikerföräldrar, då ska du inte behöva lära dig så här svåra saker.”

Kan det bli mycket mer nedlåtande och klassmarkerande än att på allvar se på sina medmänniskor på det sättet? Seriöst, vem är det som är elitist egentligen?

Jag, som anser att alla kan lära sig detta eller du som anser att det är för svårt ”för vissa”?

Det här med elitism är en ganska förolämpande kommentar att fälla om folk. Dels att kalla folk som vill bevara ”de och dem” för elitister eller ”stofiler” och dels för att det säger väldigt mycket om vilken människosyn du även har kring folk som får kämpa mer för att lära sig.

Jag har full tilltro till att skolan absolut kan klara av detta och överlag är det inte lärare som förespråkar en dom-reform heller. Skolan har klarat av det i mer än 100 år och det fanns också en svunnen tid då arbetarrörelsen drev på hårt för att folk på samhällets socioekonomiska botten skulle tillgodogöra sig ett rikt språk. Just för att jämna ut skillnaderna. Är det något som inte behöver synas som skillnad mellan folk, oavsett storlek på plånbok, så är det språkförrådet. Visst finns skillnaden tyvärr, men det är ju också uppenbart att lösningen aldrig är att ge upp för att förbättra.

I min värld ska vi lyfta upp folk som har det svårt i samhället, inte hindra eller trycka ner andra. Framförallt inte eftersom det inte ens är något dessa språkligt svagare människor ens ber om. Det är inte invandrare och ungdomar som ber om en dom-reform. Det är högutbildade medelålders människor med silversked i mun, boendes i Stockholm som verkar vara de främsta förespråkarna. De som själva aldrig har haft svårt att lära sig detta.

”Alla säger ju dom”

Ja, i större utsträckning numera. Men inte alltid och det där är också ett dialektalt fenomen. I Skåne har man traditionellt sagt ”de”  för både subjekt och objekt. Och ännu mer traditionellt  rättare sagt ”di”. På Gotland hör man ofta folk säga ”dem”, då uttalat precis som det stavas. Jag älskar att stöta på dessa saker, eftersom det ju faktiskt händer att folk ännu pratar på det här viset.

Det finns gott om fler liknande dialektala undantag säkerligen. Jag har inte grävt i ämnet.

Jag har bara konstaterat vilka det är som uttalar sig. Det finns en aura av navelskådande stockholmsarrogans att tycka och tro att alla säger ett tydligt ”dom” i alla lägen. Men det kan ju mycket väl bli så om man aktivt driver på påståendet såklart. Dialekter utom stockholmska är ju delvis på stark tillbakagång tyvärr. Och en utarmning av dialekter är ju en process som gör språket fattigare.

”Dom som lägger en dom över dom som inte gillar dom riskerar för alltid att vara dom som gör språkligt svaga en björntjänst”

Ovanstående mening är i tal helt korrekt och begriplig. Men den är samtidigt helt jättesvår att läsa grammatiskt utan kontext. Den blir mycket enklare med ”de/dem” istället för dom. Eller hur?

Nationell handlingsplan kring AI i undervisning

Det är upprörda tongångar på våra högre lärosäten angående AI och studenter som fuskar ser jag på nyheterna. Det har inte helt oväntat exploderat i omfattning under vårterminen. Precis som vi sa att det skulle. Men inget överraskar så mycket som det självklara.

Jag är mer upprörd över att man inte på de platser som ska representera våra främsta och mest progressiva tankar, är så långsamma, naiva och oflexibla kring förändring. Tror man att fuskare inväntar schemalagda kursplansmöten liksom?

Istället för att gråta om nationella handlingsplaner som någon märklig eterisk lösning på det hela, så kanske man bara ska titta på kollegiets lösningar i världen?

Det finns redan utbildningar och examination där man inte bara tar bort moment som innebär att man *kan* fuska (hemtentor, papers t ex) utan istället inkluderar AIn i undervisningen på olika smarta sätt. Vad sägs om att läraren ber en AI svara på en komplex fråga, och sen blir det studenternas jobb att se om den svarar korrekt och identifiera ev fel.

Briljant pedagogik.

Medvind. Alltid mycket enklare än motvind. Inte minst när motvinden i fråga är en orkan som inte kommer att sluta blåsa oavsett hur sur du än är på dess existens.

Ingen nationell handlingsplan i världen kan ändra på det.

Jag får innerligt hoppas att om det nu blir en sådan, att den snarast bara innehåller en mycket snabb plan kring möjliga nya kursplaner där tips på inkludering istället nyttjas, och nya (gamla) sätt att examinera också lyfts fram. Jag menar, det är ju meningen i grunden att våra lärosäten ska vara självständiga från statens pekfingrar, så agera då därefter då.

Det är inte rocket science. Men ni ÄR ju rocket scientists för bövelen.

MusicLM

MusicLM är en text-music-AIn från Google som skapar ljud från skrivna instruktioner. Vissa sk musik-AIs spelar ”bara” musik med färdiga ljud/samplingar som den sen kan randomisera utifrån seeds och vissa fasta ”genrer”. Vilket är imponerande i sig, men inte lika coolt.
Den har ungefär samma ringrostiga kvalitet som bild-AIs hade när de kom. Allt låter lite illa. Vissa saker låter jätteilla.
Men ändå, man inser ju att alla som livnär sig på att göra generisk musik, vilket är jättemånga, snart inte lär ha fler jobb.
Dock verkar det som att google har någon plan på att släppa den. Än. Kan tänka mig att diskussioner om hur den har tränats, dvs på vilket material, är en het potatis som Google helst undviker än så länge. Man kan dock provlyssna på saker den har gjort.

Att använda ChatGPT som ett verktyg i undervisningen


ChatGPT och andra text-AIs innehåller många möjligheter för en kreativ lärare att lösa tidsödande problem. Allt en text-AI kan göra går att återskapa på andra sätt såklart, men det skulle t ex vara extremt tidskrävande att skapa en interaktiv berättelse på andra sätt än med hjälp av en chatbot. Här är några tips på hur du kan använda en text-AI i din undervisning.

Språkförståelse

Du får ett instrument som eleverna behöver öva på att formulera sig mot. Det är inte bara alltid att skriva något, utan ord och formuleringar har ofta drastisk betydelse. Som och i verkliga livet. Syntax, grammatik och ordval. Både i det som de skriver in, som en övning i att formulera sig och i det som sedan kommer ut som en övning i analys av språk, retorik och formuleringar. Det faktum att en chatbot är utformad för konversation, innebär att man får en övning i att konversera på olika sätt.

Källkritiska övningar

Resultaten som printas ut från en ChatGPT innehåller ibland påståenden utan referenser. Eller rättare sagt, du måste ibland instruera AIn att ge referenser på påståenden.  Ett utmärkt tillfälle för en lärare att problematisera påståendens sanningshalt och hur referenser kan se ut, skillnaden i kvalitet osv. För att få ut maximalt kring detta behöver läraren kanske också läsa på lite om hur maskininlärning fungerar och hur en AI lär sig allt som den sedan påstår.

Quizz och diskussionsfrågor

Du kan skapa quizz och frågesport på ett ämne utan någon förberedelse alls. Du kan snabbt skapa arbetsuppgifter kring något, direkt i klassrummet. Samtidigt också be AIn ta fram diskussionsfrågor på ämnet. Behovet för förberedelser och tidskrävande adaption minskar alltså drastiskt om du använder den på det sättet.

Möta djävulens advokat

En klassisk övning i klassrummet är att låta en elev argumentera för något, och en annan elev mot något. Här kan du enkelt hjälpa eleverna ta fram argument kring ämnen, där de själva kanske har en fundamentalt motsatt åsikt i, vilket annars kan vara komplicerat. Och eftersom AIn är gjord för följdfrågor, kan alla ”men” som eleven har kring ämnet utforskas vidare.

Inlärningssvårigheter

Du kan hitta alternativa sätt att formulera om något, eller summera något på ett enklare sätt, så att du kan nå fram. Du kan snabbt göra torra saker, roligare för ointresserade elever (be AIn skriva en text om fysik som en pirat tex). Det ger ett nytt verktyg att nå fram till elever som är svåra att nå fram till. Du kan även snabbt översätta en text till olika språk, vilket givetvis är väldigt användbart i skolmiljöer med nytillkomna elever från andra länder.

Rolig undervisning, även för läraren

Just det faktum att du som lärare inte alltid själv kan förutse alla svaren en AI kommer generera dig i klassrummet, gör att undervisningen även blir omväxlande och kul för läraren. När du talat om franska revolutionen i 20 års tid kan det säkert vara uppfriskande med lite nya infallsvinklar på påståenden och diskussionsfrågor. Det blir också en utmärkt övning i källkritik och kvalitet på svar. Det ställer också krav på att du alltid kan ditt ämne och själv utmanar dig.

Udda frågor, snabba svar

Allt står i läroböckerna och läromaterialet som man behöver kunna heter det. Men vad händer om en elev frågar hur lång tid det skulle ta att cykla från Jorden till Venus? Eller hur många kilo 1 miljon enkronor väger. Frågor som kräver mer komplicerade svar. Självklart kan allt som det redan är besvaras, men om man istället kan be AIn visa svaret, och hur den gjorde, så har man snabbat på processen fort.

Eleven kan påverka utkomsten

Du kan skapa interaktiva berättelser och övningar, där elevernas svar tar in dem på oväntade vägar. Eleven kan påverka utkomsten av en berättelse eftersom AIn kan följa upp saker i en kedja. Känslan av att ha kontroll över sitt eget lärande kan vara viktigt för många elever. Och det är alltid underhållande för alla.

Du behöver förbättra din prompt-fu först och främst

Att använda ChatGPT eller andra text-AIs i undervisningen kräver att lärare fokuserar på möjligheterna och att man sätter sig in i vilka möjligheter du har att styra över resultatet. Mycket av ChatGPTs begränsningar och problem härstammar från bristande kunskaper om hur man bäst formulerar prompter. Men läs gärna mer om ämnet här på min sida. Jag skriver ofta om olika knep och trick för att få ut maximalt ur en prompt. Här är en text att börja med.

Kommentera gärna med synpunkter och fler tips.