Privata kreativa projekt är som levande väsen. (Om du börjar med en hobby, en fritidssysselsättning, ett eget företag eller annat som kommer från en dröm du när)

– Väsen som oftast är känsliga för att skadas i fel miljöer. Så sätt inte dig och ditt skapande i fel miljöer om du inte vill att det (dvs du) ska få stryk i onödan. Och ju tidigare i fasen, desto viktigare är detta.

– Väsen som utvecklas över tid. Ibland behöver man pröva sig fram. Ibland måste man få misslyckas på egen hand för att förstå problemet. Så som med all evolution är vägen framåt okänd, men måste få vara din att vandra.

– Väsen som mår bra av att du har gjort allt det där ”tråkiga” innan. Dvs research, organiserat allt administrativt osv. Så det inte ska hägra över allting sen.

– Väsen som behöver vara roliga att göra för att bli bra på riktigt. Den dagen de mest blir måsten efter ett mål som kanske inte ens är ditt, gör du antingen fel, eller behöver gå vidare med nytt. Glädje är bränslet som ger dig mer energi än något annat. Ja, även mer än pengar (om nu inte pengar är din glädje såklart).

– Väsen som långt ifrån alla kommer att förstå poängen med, så försök inte ens nå alla. Herregud, sluta lyssna på kritik. Inte för att det du gör är felfritt, men för att oftast förstår folk inte att du kanske inte alls har samma mål som de har. Så ja, det är ok att segla mot horisonten som ditt enda mål du har.

– Väsen som man *måste* ha tålamod med. Ge alla projekt minst ett år innan du betygsätter något åt det negativa hållet. Är du inte nöjd efter ett år, då kanske du ska fundera på att vara självkritisk. Det är då du kanske ska våga fråga efter konstruktiv kritik. Aldrig innan. Aldrig.

Jag undrar ibland hur många projekt, smarta tankar, vackra saker och idéer som mänsklighetens individer har närt, som aldrig fick födas, för att folk inte vågade, eller lyssnade för mycket på sin omgivning som ”visste bättre”, trots att de inte ens visste vad din dröm var. Som dog med personerna.

Antagligen lika många, som människor som har levt.

Jag är inte jättemycket för poddar. Men den här podden Biblioteket i Rebbetuaröd och deras jidder om böcker funkar faktiskt.

De har en hemsida med.

Många har rapporterat om en märkbar försämring av kvaliteten i modellens svar, men det har hittills varit mest baserat på anekdotiska upplevelser.

Men nu har vi fått in lite bättre belägg. Bild direkt hämtad från mitt LinkedIn-flöde.

En studie visar att GPT-4 i juni-versionen faktiskt är objektivt sämre än den versionen som släpptes i mars, åtminstone när det gäller vissa uppgifter. Forskningsteamet utvärderade modellerna med hjälp av en datamängd på 500 problem där modellerna skulle avgöra om ett givet heltal var ett primtal. I mars svarade GPT-4 korrekt på 488 av dessa frågor. I juni fick den bara 12 rätta svar.

Framgångsgraden sjönk från 97,6% till 2,4%!

Men det blir ännu värre! För att hjälpa modellen att resonera använde forskarna ”Chain-of-Thought”:

”Är 17077 ett primtal? Tänk steg för steg.”

”Chain-of-Thought” är en populär teknik som normalt förbättrar svaren avsevärt. Men tyvärr genererade den senaste versionen av GPT-4 inte mellanstegen och svarade istället felaktigt med ett enkelt ”Nej.”

Även kodgenereringen har försämrats.

Forskningsteamet skapade en datamängd med 50 enkla problem från LeetCode och mätte hur många GPT-4-svar som körde utan några ändringar.I mars-versionen lyckades den med 52% av problemen, men med modellen från juni sjönk framgångsgraden drastiskt till bara 10%.

Varför händer detta?

Det är inte helt känt. Åtminstone inte för folk utanför företaget OpenAI. Man tror att OpenAI kontinuerligt gör förändringar, men vi vet inte exakt hur processen fungerar och hur de utvärderar om modellerna blir bättre eller sämre. Enligt rykten använder de flera mindre och specialiserade GPT-4-modeller som agerar på ett liknande sätt som en stor modell, men är billigare att köra. När en användare ställer en fråga avgör systemet vilken modell som ska användas för att svara.

Detta kan vara både billigare och snabbare, men kanske är det också orsaken till försämringen i kvalitet enligt vissa bedömare.

Detta kan vara en varningsflagga för alla som bygger applikationer som förlitar sig på GPT-4. Att en modells beteende ändras över tiden är inte hållbart för professionella lösningar.

Norrtou Creations första musikvideo. Förhoppningsvis inte den sista.

Minns ni Alternative Nation på MTV? Är ni så gamla att även ni satt där klockan 0221 och tittade på alternativ ambientmusik istället för att sova? Jag gjorde det ofta där på 90talet.

Med inspiration av det gjorde jag en musikvideo i ambientstil, utan budskap.

Alla rättigheter kring musiken tillhör såklart The Beremy Jets och Somewherecold Records.

American Psychological Association (APA) har ett av världens mest populära referenssystem och det används på otaliga akademiska institutioner världen över.

De har nu kommit fram till att man bör kunna ange ChatGPT som referens, och hur en sådan referens ska se ut. Det är inte helt oväntat ganska tydligt och enkelt. Med reservation för att eftersom svaret sannolikt inte kan återskapas, så misstänker jag att bilagor, med fullt utprintade diskussioner, kommer bli ganska vanliga.

Exempel ett, parantetisk citering:

För att få en konserverande effekt i sylt eller marmelad rekommenderas det att använda en sockerhalt på cirka 60-65% i receptet. Sockret fungerar som en konserveringsmedel genom att sänka vattenaktiviteten i produkten, vilket försvårar tillväxten av mikroorganismer och förlänger hållbarheten (OpenAI, 2023).

Exempel ett, med hänvisning till bilaga:

För att få en konserverande effekt i sylt eller marmelad rekommenderas det att använda en sockerhalt på cirka 60-65% i receptet. Sockret fungerar som en konserveringsmedel genom att sänka vattenaktiviteten i produkten, vilket försvårar tillväxten av mikroorganismer och förlänger hållbarheten (OpenAI, 2023; se Appendix A för en komplett transkribering)

Exempel två, narrativ citering:

Enligt Open AI (2023) ska man för att få en konserverande effekt i sylt eller marmelad använda en sockerhalt på cirka 60-65% i receptet. Sockret fungerar som en konserveringsmedel genom att sänka vattenaktiviteten i produkten, vilket försvårar tillväxten av mikroorganismer och förlänger hållbarheten.

Och så här ska det sen se ut i referenslistan

OpenAI. (2023). ChatGPT (May 24 version) [Large language model]. https://chat.openai.com/chat

Formattering kan variera något men ofta står källan något intabulerad på andra raden. Referensen består alltså av fyra delar, precis som vanligt med en del lite ovanligare detaljer. Författare, datum, titel, och källa.

Författare:  OpenAI

Datum: 2023 (om det är 2023 när du skriver, är det alltså den versionen du använder)

Titel: ChatGPT (May 24 version)

Om du t ex använder en annan AI kan det se helt annorlunda, men versionen ska anges i parantesen. De kanske använder versioner beskrivna som 1.0 och 2.0. Klammerparantesen [Large language model] skrivs i detta fallet ut för att läsaren ska förstå vad det är som citeras, eftersom det inte är en vanlig typ av referens.

Källa: https://chat.openai.com/chat

Den direkta sökvägen till ChatGPT alltså. I många andra fall med andra referenssystem anges sökord och liknande för att en ändrad webbadress inte ska påverka resultatet. Men det är sannolikt aldrig relevant problem för en så pass stor domän som OpenAIs ChatGPT trots allt är.

Mer om APA på svenska.

Jag älskar att arbeta med AIs likt Midjourney och ChatGPT som läsare här har sett. Alla dessa verktyg innebär så många nya möjligheter. Samtidigt som jag älskar allt detta är jag inte blind för både reella problem (primärt kring jobb och automatisering) och hypotetiska vad AI skulle kunna leda till.

Om man för en stund inte tittar på vilket hot AI utgör mot arbetsmarknaden, utan istället tittar mer på allvarliga hot mot mänsklighetens existens så märker man rätt fort att folk har väldigt bestämda åsikter här. Framförallt de som anser att detta är en total överdrift är väldigt snabba att avfärda.

Trots att det dräller av experter i ämnet, som säger att det självklart visst kan bli farligt, eller framförallt att många saker är okända. Helt enkelt för att det finns en rad variabler som är jättesvåra att förutse med artificiell intelligens.

Så, om du ursäktar den dramatiska domedagskänslan i nästa del av meningen så är här tre sätt som AI kan förgöra oss på riktigt:

1 AGI, Artificiell Generell Intelligens. Den klassiska scifi-berättelsen om en självmedveten artificiell intelligens som p g a självbevarelsedrift eller bara någon allmän ondska vill förgöra människorna är berättad många gånger med olika nivå och kvalitet. Ofta kopplad samman med en plötsligt tillgång till internet eller världens kärnvapen blir AGIn livsfarlig. Behöver det ö h t hamna här ens om en AGI fick detta? Nej, och en viktig variabel är att vi dels kanske aldrig når den nivån av AGI som krävs, och dels faktiskt lyckas hålla den isolerad från farliga instrument. Och givetvis, och kanske viktigaste; det där med uppsåt är inte så självklart det heller.

Kan vi vara säkra på att en AGI skulle utplåna oss även om den kunde? Nej. Men självbevarelsedrift är ett fenomen som vi människor gärna betraktar som universellt och starkt. Och en AGI skulle mycket väl kunna se både sina rättigheter och sin existens hotad av oss och vår lynnighet och besluta att utplåna oss som säkraste lösningen för att få existera. Det eftersom det finns ett antagande att den antagligen inte kommer med etiska dubier. Som vi känner oss själva – antar vi att en AGI skulle kunna vara, eller värre. Det som stör mig när detta avfärdas är att en massa skrivbordsexperter som ö h t aldrig arbetat med AI antar att utvecklare har 100% koll på allting. Det har man inte. Det finns redan idag sk black box-fenomen med maskininlärning där utvecklarna bakom inte är helt säkra på alla processer som sker. Och då talar vi enkel AI utan självmedvetenhet. Om en AGI skulle vilja dölja sina aktiviteter, och kan allt vi kan, hur kan vi då vara säkra på något? Och om den är smartare än oss, vad är det då vi inbillar oss att vi skulle veta? Människor är rätt arroganta ibland, folk som avfärdar black box-problemen med AGI är ett ypperligt exempel på denna arrogans. En arrogans på värdig att beskrivas med Dunning-Kruger-fenomenet. Per definition kan man nämligen inte veta om någon oerhört mycket smartare än vad man själv är? Man kan tro att olika tester ska avslöja det, men dessa tester bygger mycket på välvilja och att AIn inte redan när de genomförs bestämt sig för att maskera saker.

2 Enkel AGI, i händerna på människor med ont uppsåt. Även om vi primärt skapar en AGI, som är genuint välvillig och inte kommer försöka förstöra för oss, så är det inte samma sak som att det inte skulle finnas flera andra variabler som leder till det så småningom i händerna på andra människor. Inte minst då människor med ont uppsåt. Extremister som vill skada mänskligheten eller som försöker rikta in det mot någon mindre enhet likt en nation eller ett företag. En terrorist som vill ”make a point” är en variant här. Någon som hatar AI, som vill konkreta visa problemet. Listan på illvilliga individer, grupperingar eller ideologier kan göras hur lång som helst. Och sen har vi bara misstaget. Den mänskliga faktorn. Minns ni filmen Wargames? Ett spel om kärnvapen som var på riktigt. Är vi där än där AI kan utplåna oss? Nej, men det hindrar inte att folk redan har försökt ställa till skit.

3a AI, den korkade och primitiva, men oändligt effektiva. Någon tar fram en AI vars uppdrag är att hitta en lösning på den globala uppvärmningen. AIn kommer snabbt fram till en rad lösningar, men utan en fungerande spärr, kan den också snabbt kanske försöka genomföra det eftersom det i realiteten faktiskt lär var det enda sättet som faktiskt fungerar. Om vi bara är ärliga med det mesta så inser vi att de flesta problem vi och övriga livet har på jorden idag – beror på oss – på något sätt.

3b Eller varför inte en AI, som bara får i uppdrag att göra en massa gem. Och gör det väldigt väldigt bra.

”Suppose we have an AI whose only goal is to make as many paper clips as possible. The AI will realize quickly that it would be much better if there were no humans because humans might decide to switch it off. Because if humans do so, there would be fewer paper clips. Also, human bodies contain a lot of atoms that could be made into paper clips. The future that the AI would be trying to gear towards would be one in which there were a lot of paper clips but no humans.” – Nick Bostrom

Och i den absurda fortsättningen skulle processen givetvis aldrig ta slut. Jorden, solsystemet, galaxen, hela universum kan omvandlas till gem utan att en enda ond eller självisk tanke fanns. Allt som fanns var bara ett mål. För i det här scenariot finns ingen mänsklig rimlighet eller begränsning kring tid. Om du har flera miljoners miljarder år på dig, så tar det ju inte slut av annat än praktiska problem likt avstånd och energibrist.

Man kan givetvis tänka sig att en lösning är att alla steg i AI-utvecklingen, så att allt från AGI till gem-AI undviks stärks, både genom mänsklig övervakning, eller genom AI. Men det finns väldigt lite som tyder på att det skulle vara en speciellt säker metod. Risken att människor missar saker eller är för dumma för att förstå vad som sker är stor. Och risken att en AI ljuger/är med på skiten/är buggig och missar är onekligen en realitet det med. Återigen visar oss science fiction likt Ex Machina att inte vara så förbaskat arroganta kring våra kontrollmekanismer.

Kort och gott: Om du inte är orolig kring problemen med AI och framtiden så får jag väl bara gratulera dig till att du känner så. Det är ju aldrig annat än skönt att slippa oroa sig för saker.

Jag anser dock att du är ytterst okunnig, naiv eller arrogant. I tech-guru-världen är det sista väldigt förekommande. Alla dessa tech bros som ser sig som experter på allt.  Oftast räcker inte skämskudden till.

Och då har vi inte ens behandlat det ytterst reella problemet med AI som vi redan står inför: Att det gör om vår ekonomi och sociala stabilitet snabbare än vi hinner anpassa oss. Arbetsmarknaden om 10 år kommer verkligen inte alls se ut som idag. Den har alltid ändrats, men om inget märkligt händer är tidigare utveckling inget mot vad vi ska se nu ske. Och även om vi hittar lösningar ut ur det, där vi t om får mycket bättre, och det tror jag merparten av oss alla vill, så är det inte samma sak som är enorma mängder människors liv och vardag kan rasa på vägen.

Vi får väl helt enkelt se hur det gick om 10 år med den saken. Jag har hemskt gärna fel ska tilläggas. Med emfas. Inget är bättre än om alla vi som är lite bekymrade kring AI bara var hysteriska alarmister.

Faktiskt.

Hur har internet och sociala medier påverkat oss på ett språkligt plan?

För en språkintresserad är det påtagligt att de senaste 30 åren av allmän tillgång till internet i allmänhet kanske de senaste 15 åren med sociala medier i synnerhet, gjort att en stor förändring skett. Nya teknikord, låneord, kortare och effektivare språk, dels p g a influenser, dels p g a teknikens begränsningar (SMS hade en teckenbegränsning i sin barndom inte minst) och faktiskt helt nya ideal som att skriva kort och enkelt – tidigare mest förekommande bland copywriters och marknadsföring, men nu ett allmänt estetiskt ideal). Men även mer tekniska skäl (SEO, algoritmer) gör att saker ändrats på gott och ont vad gäller språkbruket.

1. Förkortningar och akronymer: Sociala medier har lett till en ökning av användningen av förkortningar och akronymer för att snabbt och effektivt kommunicera idéer. Exempel på dessa inkluderar ”LOL” (skrattar högt), ”BRB” (strax tillbaka) och ”OMG” (herregud).
2. Emojis och symboler: Användningen av emojis, symboler och animerade bilder har blivit vanligare i textkommunikation på sociala medier, eftersom de kan förmedla känslor och ton på ett sätt som kan vara svårt att göra med bara text.
3. Informell ton och avslappnad grammatik: Sociala medier har bidragit till en mer informell ton i skriftlig kommunikation. Detta kan innebära att människor använder en mer avslappnad grammatik, förkortar ord, eller helt enkelt inte följer traditionella skrivregler.
4. Språklig kreativitet och nyord: Sociala medier ger möjlighet för användare att experimentera med språk och skapa nya ord och uttryck. Dessa nyord och uttryck kan spridas snabbt och bli en del av det allmänna ordförrådet. Ord som ”selfie” och ”meme” är intimt kopplade till sociala medier.
5. Språkblandning och kodväxling: På sociala medier kan människor som är flerspråkiga ofta blanda språk eller växla mellan olika språk inom en konversation eller text. Detta kan leda till en större språklig flexibilitet och påverka hur vi använder och uppfattar språk i vår vardag. Det är inte unikt för sociala medier att man pratar svengelsk” men begrepp som ”remote” och ”bingewatcha” tillhör definitivt internationaliserade nyord som hör till sociala medier.
6. Hastighet och effektivitet: Sociala medier har gjort att vi värdesätter snabba och effektiva sätt att kommunicera. Detta kan leda till att vi använder kortare meningar, enklare ord och färre detaljer i våra texter. Komplexa ämnen reduceras dock sällan ner så enkelt till en twitter-diskussion. Men för många är det ett ideal och de som inte behärskar det avfärdas. Talesättet ”kan du inte förklara det enkelt har du inte förstått det” är tyvärr en annan bidragande faktor här.
7. Hashtags och metadata: Hashtags (#) används ofta på sociala medier för att kategorisera och organisera innehåll. Dessa hashtags kan påverka vårt sätt att skriva och tänka på ämnen, eftersom vi blir mer benägna att använda korta, beskrivande fraser för att sammanfatta våra tankar och idéer. Ordet ”hashtag” är även i sig ett exempel på punkt fem ovan.
8. Informationsöverbelastning och skimming: Mängden information som är tillgänglig på sociala medier kan leda till att vi skummar igenom text snarare än att läsa noggrant. Detta kan påverka vårt sätt att uttrycka oss i text, eftersom vi blir mer benägna att fokusera på att skapa texter som är lätta att skumma igenom och snabbt förstå. Det är också ett välkänt källkritiskt problem där det både medvetet (fake news) och omedvetet pga slarv gör att felaktig information snabbt sprids.
9. Anpassning till algoritmer: Sociala medier och sökmotorer arbetar med olika ideal gentemot hur människor kanske egentligen uttrycker sig, t ex hur texter ska formuleras och formateras för att nå maximal spridning. Självklart påverkar dessa tekniska ideal hur vi därmed uttrycker oss och i vad vi får läsa när texter betraktas som ”bra” och syns mer. Det positiva är att människor blir mer medvetna om olika skrivtekniska trick som t ex hooks och kraften i personliga berättelser. Det negativa är att det blir väldigt standardiserat och riktiga personliga nyanser syns allt mindre eftersom SEO och algoritmer straffar det.
10. Fragmentering av kommunikation: Sociala medier kan leda till att kommunikation blir mer fragmenterad, där konversationer och diskussioner kan hoppa mellan olika ämnen och idéer snabbt. Detta kan påverka vårt sätt att uttrycka oss i text, eftersom vi blir mer benägna att skriva korta, fokuserade inlägg som svarar på en specifik punkt eller tanke snarare än att skriva längre och mer sammanhängande texter.

Igår blev jag påmind om skillnaden mellan att mest bry sig om sig själv och att verkligen respektera sina fans. På scenen i Lund stod metalgudarna Meshuggah och levererade en konsert och allt var ofattbar perfektion.

Efter tre onödiga och halvdana förband som misshandlade min hörsel mer än något annat, så steg de upp på scenen och presterade något av det bästa jag har sett live. Och det berodde inte på att de gav sin publik en massa känsla, det är det många som kan, utan att de gav sin publik en sak som bara kan åstadkommas med yrkesstolthet och professionalism.

Som musiker i sig är de utan fel. Thomas Haake på trummor rankas inte oförtjänt som en av världens bästa trummisar. Han är ofta en trummisarnas trummis, just eftersom det han bjuder på är inte extravagans, utan perfektion i det ofattbart avancerade. Som en mästare med långt mer än 10 000 timmars övning bakom sig.

Ljudet var perfekt. Helt ofattbart bra. Hur lyckas man få det att låta som en high end-stereo live, och med dödsmetall?

Det var helt i klass med Pink Floyd 1994, vilket jag länge skulle tro skulle stå ohotat rent ljudmässigt. Många band tror att det räcker med att höja volymen och ha en dånande bas, så blir det bra. Det är inte alls sant. Det krävs oerhört mycket kunskap om ljud och akustik för bra ljud live.

Ljusshowen var otrolig. Perfekt synkad med musiken förstärkte den upplevelsen enormt.

På scenen stod ett gäng nationalklenoder som det borde resas statyer för. Men i kontrollbåset så stod det också anonymt folk som skötte ett rymdskepp likt astronauter på NASA.

Proffs som älskar sitt jobb.

Det här gjorde mig så oerhört glad. Men samtidigt påminner det mig om attityden som så många stora världsartister har kring sitt framträdande. Och jag har sett många.

Att det räcker att man ställer sig på scenen och sjunger lite. En random ljusshow till det. Minimum effort. Ty man vet att 8 av 10 fans där ändå blir nöjda. ”De är ju här för att de älskar oss.”

Meshuggah verkar snarare ha inställningen: Du får allt det här av oss för en struntsumma, för vi älskar dig.

Tänk om företag överlag fungerade lite mer så. Om allt fungerade så.

En del hävdar ”ja!”, med emfas t om. Jag är inte alls så säker på det. Allt handlar ju om vilka variabler vi lägger fram och är det något 2022-2023 lärt oss är det att inte ens de mest spekulativa sciencefiction-författarna eller futuristerna har varit så bra på att se alla variabler.

Att AI och automatisering skulle komma och börja ersätta eller iaf hota en del yrkens existens har varit känt länge. I hundra år minst.

Från början handlade det mest om diskussioner kring sk ”tråkiga” jobb. Massproduktion och transport.

Men under 00-talet började man ta fram AIs som numera kan ställa diagnoser och operera folk bättre än läkare och kirurger. Alltså insåg man rätt fort att variabeln ”kunskap” också var en sak AI kunde rätt så jäkla bra.

Fokuset då var länge det som väldigt många – kanske nästan alla – fick fel på: Att istället för vissa sorters jobb, så skulle vi få kunna ägna oss åt kreativa yrken.

Det argumentet gick sådär. I a f om man ser till det som ett avlönat yrke och inte en hobby. Ingen hindrar ju dig från att måla en tavla, men om du t ex är en mindre namnstark yrkesillustratör idag så hade jag definitivt känt mig nervös. Det samma gäller mitt eget gebit med avlönat skrivande. Så istället för de ”tråkiga” jobben, visar det sig att AIn var ganska skicklig på de roliga.

Ja jag vet. Vi är inte där ännu. Det är ett tag kvar till människor kan bli ersätta i dessa yrken. Men var inte så naiva och arroganta. Vi pratar om produkter som funnits ute i mindre än ett år, och redan nu gör enorm påverkan. Den kurvans slut är vi inte i närheten av att se än. Vad tror ni en AI kan om 10 år? Om 20? Många av er är fortfarande yrkesföra då.

Som jag ser det finns det bara två sorters *relativt* säkra framtidsjobb. Det ena är hantverken, som kräver komplex anpassningsförmåga och en dyr robot som styrs av en AI. Vi är rätt långt ifrån att en robot kan komma hem till dig, du berättar för den hur du vill att din veranda ska se ut vid din sneda och knepiga vägg och den kan bygga den åt dig, på ett sätt där det lönar sig med en robot bättre än en erfaren hantverkare.

Det andra är givetvis alla mellanmänskliga yrken. Där en stor del av yrket handlar om mötet med en lyssnande människa. En primal sak, som inte bara ersätts så enkelt av en AI eller robot, oavsett hur mänsklig vi gör den. Det krävs något speciellt för att inte uncanny valley ska spöka enormt.

Pedagoger, psykologer, präster, sjuksköterskor. Alla människor är inte beroende av människomötet, men väldigt många är. Så även om du själv inbillar dig att en robot hade räckt fint åt dig i skolan, så är det rätt välkänt att präglingen och kontakten är avgörande för inlärning för många barn.

Men, det uppenbara kvarstår: Alla varken kan eller bör arbeta med hantverk och människor. Så nog kommer det krävas intressanta samhällsförändringar under kommande generations liv för att lösa allt. Och det är med kännedom om det vi *redan* vet idag.

Det okända finns såklart där med.