Världen är komplex och en hel del saker är absolut inte svartvita. Likaså är förmågan att både kunna sätta sig in i motståndarens perspektiv och en grå neutral åsikt viktigt att bemästra. Väldigt mycket i världen skulle antagligen bli mycket mindre konfliktfyllt om folk kunde dessa ting. Men samtidigt är det en svår konst att bemästra. Oavsett vilka egentliga intentioner du har. Du kan absolut hysa en neutral uppfattning om något på fullaste allvar, eller t om hålla med en människa fullt ut, men ju mer laddad en fråga är, desto mer måste du alltid också då tänka på att du inte heller äger bilden av dig själv. Utan den skapas med vad du säger. Och ju mer kontroversiell fråga där känslorna ligger på ytan, desto mer kommer folk misstro dig om du framställer en “neutral” bild av dig.
- Du kanske på riktigt vill analysera pedofilers rättigheter.
- Du kanske vill titta på vilka saker Putin säger som stämmer.
- Du kanske vill studera en koppling till kriminalitet, etnicitet och religion. Du kanske kryper än djupare ner i tveksamheterna och vill titta på etnicitet och intelligens.
Kort och gott: Du vill beröra ett ämne som antingen är kontroversiellt eller laddat och där det tveklöst finns massor av dravel, pseudovetenskap och propaganda inblandat.
Det finns egentligen bara tre saker du ska göra då:
1 Fundera över dina egna motiv. Jag skrev en längre text om just detta. Är du säker på att du verkligen vet vad du vill och står i en sak? All källkritik börjar med dig själv.
2 Fundera över om det verkligen finns belägg alls för påståendena. Du kanske inte alls ska säga något, innan du på riktigt vet något så att säga. Dvs reflektera på grunderna i all källkritik.
3 Och viktigast med just detta inlägg: Fundera på hur du framställer dig själv i andras ögon och är det värt det. Kan du någonsin framställa dig som neutral och objektiv, eller är risken överhängande att du framställer dig som att du har ett dolt motiv så fort du försöker diskutera ämnet?
Du äger inte bilden av dig. Jag upprepar: Du äger inte bilden av dig själv. Det här kan inte nog understrykas. Varje gång du skriver något så finns chansen/risken att det inte alls tolkas som du vill. Bara för ATT du skriver om ämnet. Det är allt som räcker. Och ju mer svårnavigerat och kontroversiellt ämne: Desto svårare är ATT att motivera utan att det missförstås.
Alltså är kanske det viktigaste du ska göra, om du åtminstone är medveten om att det du ska diskutera är kontroversiellt: Att fundera på OM du ska. Inte en gång extra. Utan kanske tio. Och att även, eller snarare framförallt om du behövde fundera på lämpligheten, alltid får vara beredd på att bli både missförstådd och ogillad.
Observera att jag på inga vägar alls uppmanar folk till att inte diskutera kontroversiella saker. Självklart ska du göra det.
Men tro aldrig att du bestämmer över folk ska uppfatta dig. Världen är orättvis. Världen är dömande. Och det enda du kan göra är att se till att vara fantastiskt förberedd, eller ta konsekvenserna, eller ducka diskussionen helt och hållet.
Alla dessa tre beslut är för övrigt med och skapar en bild av dig så du vet det. Även undvikandet. Inte ens då äger du bilden av dig själv.
Att helt undvika kontroversiella ämnen är kanske t om en av populismens drivkrafter och kärnelement. Allt från att antyda att andra bara duckar viktiga saker, till att man själv givetvis noga just duckar allt som är jobbigt.
Uppdatering!
Nu finns detta ämnet även diskuterat av mig i min podcast Loftpodden. Lyssna på det där med ditt egna bagage i det här avsnittet! Eller om du föredrar spotify, så finns jag där också.