Ett vanligt fenomen och fel i svenskan är att använda “hennes/hans” istället för “sin/sitt” när man talar om ägande av något. En del av dessa saker märker man inte av i en diskussion, eftersom där finns det ofta en underförstådd kontext som förklarar. Men i skriven form, utan mer kontext, blir det snabbt helt obegripligt och allvarliga missförstånd kan faktiskt ske.
Syftningsfel uppstår i detta när man använder ett pronomen för att referera till en person, en sak eller ett koncept, men det är oklart för läsaren eller lyssnaren vilken person, sak eller koncept som avses. Ofta beror det på att det finns flera möjliga referenter i sammanhanget.
Det är viktigt att undvika syftningsfel för att undvika missförstånd och för att göra texten eller talet mer lättförståeligt och klart.
Johan ska hämta sitt barn på dagis. (Johan är föräldern till barnet, det vanligaste och mest korrekta om vi pratar om att Johans barn är på dagis och att han nu ska hämta det.)
Johan hyrde ut sin lägenhet till en vän (Det är Johans lägenhet och det är tydligt att han hyrde ut den till en vän)
Johan ska hämta hans barn på dagis. (Här är det oklart vems barn Johan ska hämta utan mer kontext. Det är sannolikt inte Johans egna barn. Åtminstone inte rent språkligt.)
Johan hyrde ut hans lägenhet till en vän. (Vems lägenhet hyrde Johan ut åt sin vän? Det vet vi inte.)
Johan ska hämta hennes barn på dagis. (Här är det kanske uppenbart att det inte är sitt eget barn som Johan ska hämta. Men bara så länge Johan inte är en hon. Alltså är det fortfarande inte lämpligt att använda utan mer kontext.)
Ett annat exempel på syftningsfel kring pronomen och ägande i tal är när man använder pronomenet “han” eller “hon” utan att specificera vem man syftar på. Till exempel, om man säger “Hon sa att hon skulle göra det”, men det är oklart vilken av de två personerna som uttrycket “hon” syftar på, kan det leda till förvirring och missförstånd. I många diskussioner är det inget problem i praktiken p g a ömsesidig förståelse av kontext, men det är rimligen ändå enklare att klargöra allt direkt och sätta det i system för säkerhets skull. Om inget annat för att det kan bli en ovana som du använder i andra sammanhang.